Vad kännetecknar ett hyresavtal?


Det tolfte kapitlet i jordabalken brukar allmänt kallas för hyreslagen. I hyreslagen finns bestämmelser som gäller för bostadshyresavtal och lokalhyresavtal. Hyreslagen kallar såväl bostad som lokal för lägenhet. Där det i hyreslagen anges lägenhet avses således både bostadslägenhet och lokal.
I 12 kapitlet 1 § jordabalken (JB) definieras vad som krävs för att ett avtal bedöms vara ett hyresavtal.

För att ett avtal ska vara ett hyresavtal krävs följande:

a) Upplåtelse av hus eller del av hus

Hyreslagen definierar inte vad som avses med ”hus” men man kan konstatera att utrymmet där uthyrningen sker bör åtminstone ha tak, väggar och golv, dvs det måste vara ett tillslutet utrymme.
En garageplats är ett hyresavtal men en parkering på mark, med skärmtak, är inte ett hyresavtal.

b) Upplåtelsen ska ske mot ersättning

Är nyttjandet av hus eller del av hus vederlagsfritt/gratis så är det inte hyra. Som ersättning räknas inte bara pengar utan även skyldighet för nyttjanderättshavaren att till hyresvärden prestera något, exempelvis leverera varor eller utföra arbetsprestation.

Rättsfall: (RH 1978:389)

En företagare fick nyttja en kommunägd lokal med värme, vatten samt inredning mot att hon tillhandhöll mat och dryck åt personal och elever i en skola till ett pris som kommunen bestämde. Högsta domstolen ansåg att eftersom kommunen ensamt bestämde priserna på lunchen så ansågs avtalet omfatta ”ersättning” och avtalet bedömdes som ett hyresavtal.

c) Upplåtelsen ska avse en total nyttjanderätt.

Detta innebär att hyresgästen ska ensam äga rätt att nyttja lokalen.

I vissa köpcentrumavtal kan hyresgästen ha ensam nyttjanderätt till en del av centrumet men att serveringsytan är gemensam med andra. Den gemensamma ytan är då en del av den yta som hyresgästen har ensamrätt till och omfattas därför av hyresavtalet.

Varken muntligt eller skriftligt avtal

Ett hyresavtal kan även uppstå utan att parterna har träffat vare sig ett muntligt eller skriftligt avtal. Hyresavtal kan uppstå beroende på hur en part har agerat. Exempelvis uppstår ett (nytt) hyresavtal om en hyresvärd som fått ett domstolsbeslut på att en hyresgäst ska flytta, utan att säga något, ändå låter hyresgästen vara kvar i lokalen under en längre tid och under denna tid skickar hyresavier till hyresgästen och får betalt.


  Lagtext

JB 12.1 – kännetecken hyresavtal

JB 12.2 – skriftligt avtal